ÖRN72 - Utfodring

Historik

Utfodring av örnar har pågått länge. Redan vintern 1955 lade författaren och ornitologen Bengt Berg ut döda kronhjortar på sitt gods Eriksberg utanför Karlshamn i Blekinge. Utfodringsverksamheten pågick ända fram till 1993. Bengt Berg var förvisso en kontroversiell person genom sin politiska åskådning  men det går inte att förneka att han gjorde stora insatser för svensk naturvård och speciellt för våra örnar. Det var tack vare honom som havs- och kungsörnen kunde fridlysas 1924.

En annan örnpionjär var Bengt Bergs gode vän greve Hans Wachtmeister på Tromtö utanför Ronneby. Vid ett besök där fällde Bengt Berg en klassisk kommentar till sin vän: "Broder skall du utfodra luftens konungar med grisar". Dagen efter kom en bil med flera döda kronhjortar från Eriksberg gods till Tromtö.

Hans syn på utfodringen  framgår av ett citat ur hans bok "Örnar" som skrevs 1960.

"Om vi bara vidtog den praktiska åtgärden att på ett dussin fredade platser i Sydsverige årligen offra några av vår mängd sotdöda kreatur åt landets vinterörnar, skulle den skada dessa tillfogat vår viltstam sjunka till en obetydlighet.
Det vore minst lika lovvärt, som goda jaktvårdares utfodring av sådant vilt, som de sen ämnar skjuta och äta upp och en god gärning för naturskydd och jägarförbund att genomföra i samråd. Det är ju så enkelt som Columbi ägg och troligen just tungan på vågen för att rädda återväxten i vår hotade örnstam."

Utfodringen regleras numera i en lag från 1997. Lagen är en tillämpning på EU-reglerna och innebär bl.a. att:

• utfodring med kött från tamboskap endast får ske med kontrollbesiktigat material från kontrollslakterier.

• all utläggning, även av kontrollerat kött, är tillståndspliktigt och tillstånd måste sökes hos länsveterinären.

Metodik

Utfodringsplatsen ligger på en undanskymd plats, i regel en mosse. Utfodringsplatsens exakta läge hålls inom en liten grupp. Vi är rädda för att örnarna kan bli störda om platsen blir allmänt känd. Föreningen har några publika utfodringsplatser dit människor kan komma och ha chansen att få se örnar och där risken att störa örnarna är liten. En sådan plats är Hornborgasjön.

Utfodringen startar tidigast den 15 november och fortsätter fram till senast den 31 mars. Tiden varierar lite beroende på var i landet platsen ligger.
Utfodringen görs med kontrollbesiktigat kött från slakterier och läggs ut tre gånger per vecka, i regel ca. 40 kg per gång. För att inte störa örnarna sker alltid utläggningen när det är mörkt.

Vinterutfodringen ger en unik möjlighet att följa upp färgringmärkningen av både kungs- och havsörn och för att göra detta möjligt har de flesta av våra utfodringsplatser en koja som gör det möjligt att på näras håll observera örnarna och läsa av eventuella ringar. Numera prioriterar vi sådana platser som har en sådan observationskoja.

Från kojan följer vi örnarna under hela vintern och försöker individbestämma dem och uppskatta antalet. Det är inte alltid så enkelt att hålla reda på det totala antalet under en hel säsong och metoderna mellan de olika platserna kan nog variera. Själv försöker jag att uppskatta ett minimiantal genom att skilja de olika örnarna genom följande kriterier:

• märkning
• ålderbestämning
• speciella kännetecken som kan vara en dräktkaraktär eller ett beteende som går att särskilja under en hel säsong

På 2006 års styrelsemöte beslutades om "Rutiner för utfodring och räkning av örnar".

Tre gemensamma örnräkningar genomförs varje säsong, den andra lördagen/söndagen i december och den första dito i januari och februari..

På årsmötet i november 2010 tog vi ett mycket viktigt beslut avseende vår utfodringsverksamhet. På förslag av styrelsen beslöt årsmötet att lägga ned de utfodringsplatser som huvudsakligen besöks av havsörn och prioritera platser med kungsörn.
Motiveringen för beslutet var att havsörnspopulationen under många år har haft, och fortfarande har, en mycket bra utveckling.
När det gäller kungsörnen rapporterar dock kungsörnsgrupperna i Norrland att de är mycket oroade för artens utveckling och menar att det mycket väl kan vara vår utfodring som gör att den trots allt är så stor som den är.
Ett annat skäl som också inverkade på beslutet är tillgången på mat för våra utfodringsplatser. Periodvis har tillgången varit dålig medan det under andra perioder funnits ett överflöd. Signalerna för säsongen 2010/11 sa att vi skulle få problem med att få tag i mat.
Resultatet av detta beslut blev att årsmötet beslutade att antalet utfodringsplatser skulle reduceras från 13 till endast 9.
Förhandsinformationen om att det skulle vara svårt att få tag i mat visade sig tyvärr vara riktig. Trots stora ansträngningar och många samtal med de slakterier som brukar förse oss med mat så var tillgången betydlig mindre än tidigare år. Orsaken till det hela är troligen att slakterierna börjat tillämpa striktare regler. Av de planerade utfodringsplatserna startade endast 8 och en av dessa dessutom mycket sent på säsongen.
Den nya inriktningen och bristen på mat har självklart påverkat utfodringsresultatet för denna säsong. Att i årets sammanställning, jämföra detta med föregående säsong har därför inte alltid varit så intressant.

Resultat

Totalt har 8 utfodringsplatser varit igång vilket är 5 färre än föregående säsong. Nio utfodringsplatser var planerad men p.g.a. svårigheterna att få tag på mat kunde en av dem inte starta.
Foderåtgången var 14 ton. Det ger ett snitt på 1 708 kilo/utfodringsplats, varierande mellan 250 kilo och 2 720 kilo.
Vi tackar slakterierna i Brålanda, Dalsjöfors, Myrö utanför Örebro och Skövde.
Notera att motsvarande siffror för föregående säsong (samtliga 13 utfodringsplatser) var 33 ton utlagd mat och ett snitt på 2 533 kilo per utfodringsplats. Även en jämförelse av säsongens aktiva utfodringsplatser visar på en kraftig minskning. De 8 aktuella utfodringsplatserna lade då ut 21 ton mat eller ett snitt på 2 599 kilo per utfodringsplats.  
Säsongens siffror speglar således den neddragning av utfodringsverksamheten vi gjort men också svårigheterna att få tag i tillräckligt med mat.
Antalet besök på utfodringsplatserna var 294 + 9 (utläggning + extra besök). Det är ett snitt på 38 besök per utfodringsplats eller tre färre än föregående säsong.
Sju av utfodringsplatserna har rapporterat 2 149 observationstimmar från gömsle vilket ger ett snitt på 307 timmar eller cirka 38 hela observationsdagar per utfodringsplats (räknat på de sju utfodringsplatserna). Om man jämför motsvarande utfodringsplatser förra säsongen är det i stort sett lika lång observationstid.

Antalet observerade kungsörnar var 197 stycken vilket ger ett snitt på 24,6 kungsörnar/utfodringsplats. Spridningen mellan de olika platserna är emellertid stor. Som mest har två utfodringsplatser haft 85 respektive 63 kungsörnar medan 3 platser noterat färre än 10  kungsörnar.
Antalet observerade havsörnar var 90 stycken vilket ger ett snitt på 11,3 havsörnar/utfodringsplats. Liksom hos kungsörnen är spridningen mellan de olika platserna stor. En utfodringsplats har rapporterat 42 medan fem platser har rapporterat färre än 10 havsörnar.
Notera dock att antalet örnar är en ren summering av rapporterna från respektive utfodringsplats och en viss dubbelräkning förekommer. Beräkningar baserade på antalet avlästa ringmärkta örnar visar dock att samtliga (100%) av de rapporterade kungsörnarna var olika individer medan 92% av havsörnarna var olika individer. 
Antalet observerade örnar de senaste fem åren framgår av tabell 1 och i tabell 2 redovisas örnarnas åldersfördelning den gångna  säsongen.
På grund av den ändrade inriktningen är antalet observerade örnar som väntat betydligt mindre än de föregående säsongerna. För havsörnen var de låga väntade eftersom de utfodringsplatser som upphört var de som huvudsakligen besöktes av havsörnar. Det relativt låga antalet kungsörnar är dock inte lika enkelt att förklara. Vi hade förväntat oss att genomsnittet skulle ha ökat vilket ju inte alls är fallet. Antalet örnar på säsongens 8 aktiva utfodringsplatserna var förra säsongen 258 eller ett snitt på 31,5 örnar per utfodringsplats, vilket är betydligt större siffror än för årets säsong. En trolig förklaring är det mycket dåliga häckningsresultatet under 2009 och 2010. Vi vet av erfarenhet att en majoritet av de fåglar som utnyttjar utfodringsplatserna är 1:a och 2:a vintrare.

Örnräkningar

Tillbaka till ÖRN72:s Hemsida

toto.hedfeldt@telia.com
Senaste uppdatering: 2012-01-09